Kirgizernas land i hjärtat av Centralasien
Från vaggan lär de sig att tåla kyla, hunger och törst. Klädda i linnekläder eller i hopsydda skinn av åkerråttor täcker de sina håriga ben med getskinn. Kläderna bärs tills de faller isär i slamsor. Deras stövlar har ingen passform vilket hindrar dem att gå stadigt. Därför kan de inte heller strida till fots. I gengäld är de som fastnaglade vid sina hästar. De köper och säljer, äter och dricker, dag som natt, på hästryggen. Hängande böjda över sina riddjurs smala halsar faller de i djup sömn. – Ja, så ungefär beskrev den grekiske historieskrivaren Ammianus Marcellinus om det skräckinjagande ryttarfolket hunnerna (xiongnu) som leder sitt ursprung från området kring sjön Issyk-Kul i dagens Kirgizistan.
Kirgizerna härstammar från de nomadiska turkfolken som först dök upp i kinesisk litteratur på 800-talet då de erövrade det uiguriska riket i nuvarande Mongoliet. Det finns uppgifter om att de turkar (Kök-turkar) som på 500-talet regerade över Altaiområdet i södra Sibirien hade sina vinterkvarter vid Issyk-Kulsjön och i Talas’ dalgång.
Läs mer - Kirgizernas land i hjärtat av Centralasien
|
Kirgizers kulturarv fortlever i trakten kring bergsjön Issyk-Kul
Från en satellitbild ser Kirgizistan ut som ett fiskhuvud i strömmen, eller varför inte ett falkhuvud? Ögat är världens näst största salthaltiga insjö och ligger i Tian Shans bergsområde 1600 meter över havsnivån omringad av snötäckta 5–7000 meter höga bergstoppar. Sjön Issyk-Kul (het sjö) är 170 kilometer lång och 700 meter som djupast, den fryser inte ens i –40 graders kyla på grund av salthalten, därav namnet. ”Ögat” har nämligen inga ”tårkanaler” så vattnets höjd bestäms av avdunstning medan saltet stannar kvar.
Sjön Issyk-Kul omgärdas av många myter. En av dem berättar när Alexander den store erövrade länderna kring sjön. Där regerade en persisk hjältekung Rustem, i Andijan. Hans sista önskan hade varit att hans egna kvarlevor och reliker från hans förfäder skulle begravas oåtkomligt för eftervärlden för all evig tid. Efter att Alexander den store tagit över länderna kring Issyk-Kul bestämde han sig för att verkställa denne hjältes sista vilja. En ung kvinna hade förälskat sig i Alexander och genom henne fick han veta om en brunn med ett så stort vattentryck att om brunnlocket inte hölls låst skulle vattnet översvämma dalen. Då beslöt han att öppna låset och låta dränka området för att täcka den persiska hjältens kvarlevor för evigt.
Läs mer - Kirgizers kulturarv fortlever i trakten kring bergsjön Issyk-Kul
|
Det okända Kirgizistan
Nationalepos MAnas. Kirgizistan har två naturområden som tagits upp till UNESCO:s världsarvslista: Sidenvägen med sträckan Kina–Kirgizistan–Kazakstan genom bergsmassiven Tian Shans vackra och hänryckande korridor och Sulamain-Toos heliga berg i Ferganadalen, ett gammalt pilgrimsmål från förislamisk tid, knuten till shamanism.
Kirgizistan har ansökt om att också få deras nationalepos ”Manas” upptaget på världsarvslistan. Manas är ett hjälteepos som tros har kommit till i Talasregionen i landets nordvästra bergstrakter och handlar om folkhjälten (baatir) Manas, hans son Semetei och sonsonen Seitek. En trilogi som berättar om tre generationers kamp för att skydda och ena det kirgiziska folket genom ett ärorikt ledarskap som på så sätt gick i arv. Legenden berättar att de kirgiziska stammarna förvisades från sina hemtrakter av kinesiska krigare och måste fly till Altaiområdet i dagens Kazakstan. Där föddes Manas och berättelserna inleds med hans uppväxt, kärlek och trohet i äktenskap och det berättar om stordåd i strider mot kinesiska angripare. Om sonens flykt, hjältedåd och återkomst, hans död och mystiska försvinnande. Om sonsonens identitetssökande i fångenskap, kampen mot inre fiender och om nederlag. Manaseposet kan sägas ha förenat alla kirgiziska stammarna och gett dem ett fosterland i Kirgizistans betagande bergslandskap med snötäckta toppar, några över 7000 meter, insprängda av glaciärer och bergssjöar. Bara kring naturreservatet Issuk-Kul, världens näst största bergssjö, finns ett tiotal särskilt avgränsade naturskyddsområden. Landets skönhet av pastorala dalar mellan bergskedjor har i alla tider inspirerat poeter att skapa en oändlig mängd legender som kirgizerna fört i arv i muntlig tradition tills de nedtecknades i slutet av 1800- talet.
Läs mer - Det okända Kirgizistan
|