 |
| Mellanöstern har utgjort en viktig landbrygga mellan tre kontinenter med livlig handel österifrån. Dyrbara varor som kryddor och aromatiska örter, rökelse och myrra fraktades i stora kamelkaravaner från hamnstaden Aila (dagens Akaba vid Röda havet) norrut till Döda havet och passerade den klippiga handelsstationen Petra, mitt ute i den jordanska öknen. Som handelscentrum blev Petra en framgångsrik och enastående praktfull huvudstad för nabatéernas kungarike under flera hundra år. Läs mer |
| http://www.keketop.com/artikkelit/Petra2019.pdf |
| De förkolnade papyrusarna som hittades i ruinstaden Petra i Jordanien öppnades av en arbetsgrupp vid Helsingfors universitet under ledning av professor Jaakko Frösén. |
| https://www.helsinki.fi/sv/aktuellt/sprak-kultur/de-beromda-papyrusarna-fran-petra-antligen-atkomliga-for-forskare |
- Tietoja
- Osumia: 1737
 |
| Buddhas (557–477 f.v.t) närmaste lärjunge Ananda sa till sin mästare: ”Ena hälften av ett heligt liv består av vänskap, samhörighet och gemenskap med Det Sköna.” – ”Säg inte så, Ananda”, svarade Buddha, ”det Sköna utgör hela det heliga livet. En munk som känner vänskap, släktskap och gemenskap med Skönheten kan förväntas följa Den Ädla Åttafaldiga Vägen och förstå att använda den rätt.” |
| Sentenser ur Dhammapada (”godhetens ord): Läs mer |
| https://www.keketop.com/artikkelit/DenUpplyste2019.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 1661
|
| Om någon skulle ställa mig den osannolika frågan vem var Adams första kvinna skulle jag idag ha svarat Lilit. Men alla vet att det var Eva och så skulle jag också ha svarat för alldeles nyligen. Ny kunskap råkar man snappa upp, och mer kan man ta reda på. Man kunde med rätta fråga sig: vem skulle bry sig om dessa gamla myter och sagor? Inte jag heller om det just inte var att över halva världens befolkning har vuxit upp och format sina uppfattningar efter Gamla Testamentets världsbild och rättsmedvetande. Lilitmyten kan ge inspiration till vidare tankar i försök att förstå människans ursprung. Särskilt den jungianska psykologin har hämtat nya arketypiska symboler från Lilits och Evas liv och öde. Även feminister vidgar sina analyser om patriarkatets på- och inverkan på våra liv och tänkandet genom att studera ”kvinnan” som ansvarig till mänsklighetens eviga straff och våda. Det är som om Lilit skulle framträda i ett helt nytt ljus efter tusentals års mörker. Läs mer |
| Läs mer https://www.keketop.com/artikkelit/LilitGenExod2019.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 1701
|
| Det berättas att en etiopisk vallpojke på 800–900-talet skulle ha upptäckt att när hans getter åt kaffebuskens bär och blad blev de alltid pigga samma kväll. Kaldi, som pojken hette, tog bär från kaffeträdet till munkarna i närmaste klostret. Där hade munkarna smakat på de illröda bären men genast kastat dessa bitterbeska ”djävulsbär” i eldstaden. Strax spred sig en behagfull doft i salen som gjorde dem nyfikna. Munkarna som var erfarna växt- och örtblandare kom snart på att krossa, rosttorka och mala dessa bärs bittra kärnor till en röra som de spädde ut med hett vatten, och med ens hade en ny dryck fötts som munkarna började använda för att hålla sig vakna under sena mässor. |
| Araber hade tidiga kontakter med det kristna Abessinien (Etiopien) sedan profeten Muhammeds familj med följe åren 615–628 hade fått fristad där från förföljelser på grund av Muhammeds nystartade religion i Arabien. Under flera hundra års kontakten med etiopierna fick arabiska sufier kännedom om kaffebönan (egentligen bär). På 1300-talet tog arabiska handelsmän kaffeplantan till Jemen. Etiopiernas ord för kaffe är buna som araberna döpte till qahwa1. Qahwa är en förkortning av qahwat al-bun som betyder ”vinet i bönan”. Läs mer |
| https://www.keketop.com/artikkelit/Kaffe2019.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 1747
 |
| Nationalepos Manas. Kirgizistan har två naturområden som tagits upp till UNESCO:s världsarvslista: Sidenvägen med sträckan Kina–Kirgizistan–Kazakstan genom bergsmassiven Tian Shans vackra och hänryckande korridor och Sulamain-Toos heliga berg i Ferganadalen, ett gammalt pilgrimsmål från förislamisk tid, knuten till shamanism. |
|
Kirgizistan har ansökt om att också få deras nationalepos ”Manas” upptaget på En trilogi som berättar om tre generationers kamp för att skydda och ena det kirgiziska folket genom ett ärorikt ledarskap som på så sätt gick i arv. Legenden berättar att de kirgiziska stammarna förvisades från sina hemtrakter av kinesiska krigare och måste fly till Altaiområdet i dagens Kazakstan. Där föddes Manas och berättelserna inleds med hans uppväxt, kärlek och trohet i äktenskap och det berättar om stordåd i strider mot kinesiska angripare. Om sonens flykt, hjältedåd och återkomst, hans död och mystiska försvinnande. |
| Läs mer - Det okända Kirgizistan |
- Tietoja
- Osumia: 1764
 |
| Från en satellitbild ser Kirgizistan ut som ett fiskhuvud i strömmen, eller varför inte ett falkhuvud? Ögat är världens näst största salthaltiga insjö och ligger i Tian Shans bergsområde 1600 meter över havsnivån omringad av snötäckta 5–7000 meter höga bergstoppar. Sjön Issyk-Kul (het sjö) är 170 kilometer lång och 700 meter som djupast, den fryser inte ens i –40 graders kyla på grund av salthalten, därav namnet. ”Ögat” har nämligen inga ”tårkanaler” så vattnets höjd bestäms av avdunstning medan saltet stannar kvar. |
| Sjön Issyk-Kul omgärdas av många myter. En av dem berättar när Alexander den store erövrade länderna kring sjön. Där regerade en persisk hjältekung Rustem, i Andijan. Hans sista önskan hade varit att hans egna kvarlevor och reliker från hans förfäder skulle begravas oåtkomligt för eftervärlden för all evig tid. Efter att Alexander den store tagit över länderna kring Issyk-Kul bestämde han sig för att verkställa denne hjältes sista vilja. En ung kvinna hade förälskat sig i Alexander och genom henne fick han veta om en brunn med ett så stort vattentryck att om brunnlocket inte hölls låst skulle vattnet översvämma dalen. Då beslöt han att öppna låset och låta dränka området för att täcka den persiska hjältens kvarlevor för evigt. |
| Läs mer - Kirgizers kulturarv fortlever i trakten kring bergsjön Issyk-Kul |
- Tietoja
- Osumia: 1678
|
| Oman är inte känd som ett gängse turistland även om man kunnat turista i landet sedan tre decennier. Under vinterhalvåret kan man åka på charterresor från Sverige till Oman. Fast jag inte besökt landet tidigare förstår jag att inte mycket har hänt denna tid för att öka landets turism. Men det är också Omans policy att låta turismen växa i en mindre skala så att det inte ska påverka negativt på landets egen kultur. Oman är inte ett hålligång land. |
| Vill man ha sol, värme och behagligt glest överallt, såväl i landets andra storstad Salaleh som på stränderna, ger Oman detta med råge. Och är det inte det man saknar ibland: att slippa konkurrerande intryck, att slippa trängsel både i ens fysiska miljö och mentalt inombords? |
| Jobs grav finns i flera länder, en av dem är Sultanatet Oman. Läs mer https://www.keketop.com/artikkelit/JobsGravOman19.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 1716
|
| När Sovjetunionen kollapsade 1991 bildades i ett slag fem nya stater i Centralasien, en av dem Turkmenistan. Trots att landet är republik och betecknas som demokratiskt har inte mycket ändrats när det gäller öppenhet och yttrandefrihet sen Sovjettiden. Den tidigare något bisarre presidenten Saparmurat Nijazov styrde landet enväldigt och lät resa guldstatyer av sig själv i huvudstaden Ashgabat (”kärlekens stad”). Han skrev också en bok Rukhnama (”själens bok”) som blev obligatorisk litteratur i skolorna. Förgyllda citat ur boken finns att läsa på väggarna i en del moskéer i likhet med sedvanligt kalligraferade koranverser. |
| Bilder från Turkmenistan Läs mer https://www.keketop.com/artikkelit/Turkmenistan2019.pdf |
- Tietoja
- Osumia: 2117
Sivu 3 / 5
