Baháirörelsen föddes i Shiraz 1844 när en ung man vid namn Sayyed Mirza Ali Muhammad proklamerade att han var ”Den utlovade” (Mehdi) som messianska shiamuslimer länge väntat på.
Bahá’ier i kedjor 1896. Till vänster far och son som båda avrättades.
Bahá’ier i kedjor 1896. Till vänster far och son som båda avrättades.
Under 1800-talet fanns flera religiösa strömningar som predikade om messias snara ankomst; många nystartade kristna väckelserörelser både i USA och i Europa hade räknat ut att Jesu återkomst skulle ske i mitten av 1800-talet. Samtidigt väntade shiamuslimer på deras tolfte imams återkomst, Qa’im (betyder Den som reser sig [i Guds sak].) Ali-Muhammads titel ”Sayyed” anger hans härstamning från profeten Muhammeds släktled, som också Qa’im skulle härstamma från. Han antog namnet Báb som betyder port.
Artikeln ingår i utgåvan ”Blickar mot världen – och inåt” (2019) samt i e-boksformat Del I
Mellanöstern (2020) av Tarja Salmi-Jacobson.
Läs mer https://www.keketop.com/artikkelit/bahaieriran2021.pdf
Tarja Salmi-Jacobson
Tarja Salmi-Jacobson
https://www.youtube.com/watch?v=uGbXSeTR5Wo

 

Mellanöstern har utgjort en viktig landbrygga mellan tre kontinenter med livlig handel
österifrån. Dyrbara varor som kryddor och aromatiska örter, rökelse och myrra fraktades i stora kamelkaravaner från hamnstaden Aila (dagens Akaba vid Röda havet) norrut till Döda havet och passerade den klippiga handelsstationen Petra, mitt ute i den jordanska öknen. Som handelscentrum blev Petra en framgångsrik och enastående praktfull huvudstad för nabatéernas kungarike under flera hundra år. Läs mer
http://www.keketop.com/artikkelit/Petra2019.pdf
De förkolnade papyrusarna som hittades i ruinstaden Petra i Jordanien öppnades av en arbetsgrupp vid Helsingfors universitet under ledning av professor Jaakko Frösén.
https://www.helsinki.fi/sv/aktuellt/sprak-kultur/de-beromda-papyrusarna-fran-petra-antligen-atkomliga-for-forskare
Buddhas (557–477 f.v.t) närmaste lärjunge Ananda sa till sin mästare: ”Ena hälften av ett heligt liv består av vänskap, samhörighet och gemenskap med Det Sköna.” – ”Säg inte så, Ananda”, svarade Buddha, ”det Sköna utgör hela det heliga livet. En munk som känner vänskap, släktskap och gemenskap med Skönheten kan förväntas följa Den Ädla Åttafaldiga Vägen och förstå att använda den rätt.”
Sentenser ur Dhammapada (”godhetens ord): Läs mer
https://www.keketop.com/artikkelit/DenUpplyste2019.pdf
Genesis’ skapelseberättelser och det första Exodus
Genesis’ skapelseberättelser och det första Exodus
Om någon skulle ställa mig den osannolika frågan vem var Adams första kvinna skulle jag idag ha svarat Lilit. Men alla vet att det var Eva och så skulle jag också ha svarat för alldeles nyligen. Ny kunskap råkar man snappa upp, och mer kan man ta reda på. Man kunde med rätta fråga sig: vem skulle bry sig om dessa gamla myter och sagor? Inte jag heller om det just inte var att över halva världens befolkning har vuxit upp och format sina uppfattningar efter Gamla Testamentets världsbild och rättsmedvetande. Lilitmyten kan ge inspiration till vidare tankar i försök att förstå människans ursprung. Särskilt den jungianska psykologin har hämtat nya arketypiska symboler från Lilits och Evas liv och öde. Även feminister vidgar sina analyser om patriarkatets på- och inverkan på våra liv och tänkandet genom att studera ”kvinnan” som ansvarig till mänsklighetens eviga straff och våda. Det är som om Lilit skulle framträda i ett helt nytt ljus efter tusentals års mörker. Läs mer
Läs mer https://www.keketop.com/artikkelit/LilitGenExod2019.pdf
Beredning av kaffe i en enkel restaurang i Gondar, norra Etiopien.
Beredning av kaffe i en enkel restaurang i Gondar, norra Etiopien.
Det berättas att en etiopisk vallpojke på 800–900-talet skulle ha upptäckt att när hans getter åt kaffebuskens bär och blad blev de alltid pigga samma kväll. Kaldi, som pojken hette, tog bär från kaffeträdet till munkarna i närmaste klostret. Där hade munkarna smakat på de illröda bären men genast kastat dessa bitterbeska ”djävulsbär” i eldstaden. Strax spred sig en behagfull doft i salen som gjorde dem nyfikna. Munkarna som var erfarna växt- och örtblandare kom snart på att krossa, rosttorka och mala dessa bärs bittra kärnor till en röra som de spädde ut med hett vatten, och med ens hade en ny dryck fötts som munkarna började använda för att hålla sig vakna under sena mässor.
Araber hade tidiga kontakter med det kristna Abessinien (Etiopien) sedan profeten Muhammeds familj med följe åren 615–628 hade fått fristad där från förföljelser på grund av Muhammeds nystartade religion i Arabien. Under flera hundra års kontakten med etiopierna fick arabiska sufier kännedom om kaffebönan (egentligen bär). På 1300-talet tog arabiska handelsmän kaffeplantan till Jemen. Etiopiernas ord för kaffe är buna som araberna döpte till qahwa1. Qahwa är en förkortning av qahwat al-bun som betyder ”vinet i bönan”. Läs mer
https://www.keketop.com/artikkelit/Kaffe2019.pdf

 

Nationalepos Manas. Kirgizistan har två naturområden som tagits upp till UNESCO:s världsarvslista: Sidenvägen med sträckan Kina–Kirgizistan–Kazakstan genom bergsmassiven Tian Shans vackra och hänryckande korridor och Sulamain-Toos heliga berg i Ferganadalen, ett gammalt pilgrimsmål från förislamisk tid, knuten till shamanism.

Kirgizistan har ansökt om att också få deras nationalepos ”Manas” upptaget på
världsarvslistan. Manas är ett hjälteepos som tros har kommit till i Talasregionen i landets nordvästra bergstrakter och handlar om folkhjälten (baatir) Manas, hans son Semetei och sonsonen Seitek.

En trilogi som berättar om tre generationers kamp för att skydda och ena det kirgiziska folket genom ett ärorikt ledarskap som på så sätt gick i arv. Legenden berättar att de kirgiziska stammarna förvisades från sina hemtrakter av kinesiska krigare och måste fly till Altaiområdet i dagens Kazakstan. Där föddes Manas och berättelserna inleds med hans uppväxt, kärlek och trohet i äktenskap och det berättar om stordåd i strider mot kinesiska angripare. Om sonens flykt, hjältedåd och återkomst, hans död och mystiska försvinnande.
Om sonsonens identitetssökande i fångenskap, kampen mot inre fiender och om nederlag. Manaseposet kan sägas ha förenat alla kirgiziska stammarna och gett dem ett fosterland i Kirgizistans betagande bergslandskap med snötäckta toppar, några över 7000 meter, insprängda av glaciärer och bergssjöar. Bara kring naturreservatet Issuk-Kul, världens näst största bergssjö, finns ett tiotal särskilt avgränsade naturskyddsområden. Landets skönhet av pastorala dalar mellan bergskedjor har i alla tider inspirerat poeter att skapa en oändlig mängd legender som kirgizerna fört i arv i muntlig tradition tills de nedtecknades i slutet av 1800-talet.

Läs mer - Det okända Kirgizistan
Från en satellitbild ser Kirgizistan ut som ett fiskhuvud i strömmen, eller varför inte ett
falkhuvud? Ögat är världens näst största salthaltiga insjö och ligger i Tian Shans bergsområde 1600 meter över havsnivån omringad av snötäckta 5–7000 meter höga bergstoppar. Sjön Issyk-Kul (het sjö) är 170 kilometer lång och 700 meter som djupast, den fryser inte ens i –40 graders kyla på grund av salthalten, därav namnet. ”Ögat” har nämligen inga ”tårkanaler” så vattnets höjd bestäms av avdunstning medan saltet stannar kvar.
Sjön Issyk-Kul omgärdas av många myter. En av dem berättar när Alexander den store
erövrade länderna kring sjön. Där regerade en persisk hjältekung Rustem, i Andijan. Hans sista önskan hade varit att hans egna kvarlevor och reliker från hans förfäder skulle begravas oåtkomligt för eftervärlden för all evig tid. Efter att Alexander den store tagit över länderna kring Issyk-Kul bestämde han sig för att verkställa denne hjältes sista vilja. En ung kvinna hade förälskat sig i Alexander och genom henne fick han veta om en brunn med ett så stort vattentryck att om brunnlocket inte hölls låst skulle vattnet översvämma dalen. Då beslöt han att öppna låset och låta dränka området för att täcka den persiska hjältens kvarlevor för evigt.
Läs mer - Kirgizers kulturarv fortlever i trakten kring bergsjön Issyk-Kul
Al Dahariz North, nära Salalah i södra Oman.
Al Dahariz North, nära Salalah i södra Oman.
Oman är inte känd som ett gängse turistland även om man kunnat turista i landet sedan tre
decennier. Under vinterhalvåret kan man åka på charterresor från Sverige till Oman. Fast
jag inte besökt landet tidigare förstår jag att inte mycket har hänt denna tid för att öka
landets turism. Men det är också Omans policy att låta turismen växa i en mindre skala så
att det inte ska påverka negativt på landets egen kultur. Oman är inte ett hålligång land.
Vill man ha sol, värme och behagligt glest överallt, såväl i landets andra storstad
Salaleh som på stränderna, ger Oman detta med råge. Och är det inte det man saknar
ibland: att slippa konkurrerande intryck, att slippa trängsel både i ens fysiska miljö och
mentalt inombords?
Jobs grav finns i flera länder, en av dem är Sultanatet Oman. Läs mer https://www.keketop.com/artikkelit/JobsGravOman19.pdf